Hur kunde detta hända, tillåta mitt hjärta framkalla så mycket av svart. inte ett kulskott utan två, den sista perioden har något otroligt mycket som människa samtidigt som jag ser delar av mig själv från mitt forna jag. som ett tecken på att ta ett steg bakåt och andas, jag vill inte andas eller ta ett steg bakåt. Jag vill springa fram i motvind och dra men mig allt ner som försöker dra tillbaka mig. mördat, stampat på you name it, vilket negativt ord som helst skulle förmodligen passa in. Hur kan man vara så blind när det står i pannan på än. första skiten okej jag kunde inte se ditt projekt, andra borde jag sett, jag såg det som man känner något andligt, man tror men vet inte säkert förens bevisen är lagda på bordet. Ibland får man kämpa sig dit ibland blir ser serverat på ett silverfat. tror,oron, kanske.. men fick det fortfarande serverat som en fet käftsmäll med tusen nya hål i kroppen av de skotten av smärta som kändes. salt i mina öppna sår. jag växer så jag får växtkramp, jag kommer att kunna se tillbaka till detta och skratta er i ansiktet. fuck all!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar